poolmannen, Irland och besvikelser.

God morgon världen.

Du vet känslan av besvikelse och känslan av uppgivenhet? Du vet den? Det vet jag.

Nåväl. Ännu en vacker höst dag. Lika grå som Gandlaf själv. Tänkte pallra mig ut på stan för att se lite människor och rörelse.

Pratade med min Elin igår. Hon verkar ha det underbart där borta. Det är hon värd! Jag har själv börjat kika lite biljetter och det ser väldigt ljust ut. "Billigt är gott", för att lägga ett citat som lika gärna skulle kunna ha kommit från min fina far.

Allt gott/M

The fat cat had a heart attack...

Träden brinner och jag vill aldrig släcka dem! Jag verkligen älskar hösten!

Det har hänt ett helt liv sedan jag skrev sist. Bra eller dåligt? Bestäm själv...
Svininfluensan börjar sakta avta från världens läppar och intresse, Anna Anka visar hur man har sämre kvinnosyn än självaste mansgrisarna under 1700-talet och jag har lärt mig att tycka om, och kanske till och med älska stekta ägg.
Just nu sitter jag i ett mörkt och varmt rum i ett orange-rött Stockholm. På schemat står rep, rep och rep för att sedan repa lite. UNDERBART! Evolution har fått den sista kryddan för att bli grymt god! 4 sjukt snygga och duktigt bra musiker...

Idag anländer mina vackra föräldrar till huvudstaden. De vill mer än gärna hjälpa mig att grovstäda min lägenhet för att sedan köpa den fina nya prylar (?)...
I morgon blir det bullbak och Astrid Lindgren för hela slanten. Kan nog inte bli mycket bättre.

Nästa vecka händer Muse. Jag ska bli sådär kär på nytt, i världens kanske mest geniala band, med världens kanske mest geniala sångare.

Tack och bock